Hjärnfonden
Ge en gåva
Närbild på en hand som håller i en liten bebisfot.

Extremt tidigt födda drabbas lättare av autism

Barn som föds extremt mycket för tidigt har större risk att utveckla autism under barndomen. Redan under nyföddhetsperioden syns skillnader i hjärnan hos dem som senare får autism, enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Fynden, som publiceras i tidskriften Cerebral Cortex, pekar på att miljöfaktorer kan leda till autism.

Vill du ge en gåva till forskningen om autism?

Ulrika Ådén, forskare och barnläkare

Extremt för tidigt födda barn överlever allt tidigare under graviditeten, tack vare de senaste decenniernas framsteg inom intensivvård. Barn som föds mer än 13 veckor för tidigt löper stora risker för hjärnskador, autism, adhd och inlärningssvårigheter. Under en period som är kritisk för hjärnans utveckling är det möjligt att de många stressfaktorer som en extremt tidig födsel innebär spelar en nyckelroll för utveckling av autismspektrumtillstånd, AST. (Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för olika autismdiagnoser.) Hela tiden kommer nya kunskaper om hur man kan minska den risken.

I den aktuella studien studerade forskarna drygt 100 barn som fötts extremt för tidigt, före graviditetsvecka 27. Med föräldrarnas tillstånd undersökte forskarna tillväxten hos barnens hjärnor under nyföddhetsperioden med magnetkameraundersökning. När barnen blivit sex år gamla screenades de för förekomst av autistiska drag.

– Vi blev förvånade över den höga andelen, nästan 30 procent, av de extremt för tidigt födda som hade utvecklat symptom på autismspektrumtillstånd. Bland barn som fötts efter normal graviditetslängd är motsvarande andel en procent, säger Ulrika Ådén, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet och nyföddhetsbarnläkare vid neonatalverksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset.

I gruppen av barn som utvecklade autism var det vanligare att barnen haft komplikationer under nyföddhetsperioden, exempelvis genomgått operativa ingrepp, än de för tidigt födda som inte utvecklade autism. Redan vid undersökningen med magnetkamera från nyföddhetsperioden, långt innan barnen uppvisat tecken på autism, sågs skillnader mellan extremt för tidigt födda som senare utvecklade autism och de som utvecklades normalt. Skillnaderna var i form av minskad tillväxt i de delar av hjärnan som är av betydelse för social kontakt, inlevelseförmåga och språkinlärning, med andra ord funktioner som brister hos autistiska barn.

Autism anses i allmänhet bero på genetiska faktorer, även om ingen specifik autismgen har identifierats. Den nya studien stödjer tidigare forskningsfynd som pekat på att födelsevikt och komplikationer kan öka risken.

– Den här studien visar att miljöfaktorer också kan leda till autism. Hjärnan utvecklas bäst i livmodern och en alltför tidig miljöomställning till ett liv i atmosfären kan rubba organisationen av hjärnans nätverk. Genom nya behandlingsrutiner för att stimulera barnets utveckling och undvika stress kanske risken för autismspektrumtillstånd hos dessa barn kan minska, säger Ulrika Ådén.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”Poor Brain Growth in Extremely Preterm Neonates Long Before the Onset of Autism Spectrum Disorder Symptoms ”, Nelly Padilla, Eva Eklöf, Gustaf E. Mårtensson, Sven Bölte, Hugo Lagercrantz and Ulrika Ådén, Cerebral Cortex, online 21 December 2015, doi: 10.1093/cercor/bhv300

Relaterat

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
Ett barn som går på ett övergångsställe framför en diagramstapel.

NPF-diagnoserna ökar – vad vet vi om orsakerna?

Antalet NPF-diagnoser ökar, särskilt i skolåldern. Men det betyder inte att fler utvecklar NPF. Forskaren Kristiina Tammimies förklarar vad forskningen faktiskt visar – och vad vi ännu inte vet.
Läs mer
Separata porträtt av Kine Johansen och Maria Hansér.

DCD – den okända NPF-diagnosen

DCD påverkar barns rörelseförmåga, vardag och självkänsla. Ändå känner de flesta inte ens till diagnosen. Fysioterapeuterna Kine Johansen och Maria Hanser arbetar för att synliggöra en funktionsnedsättning som länge hamnat i skuggan av andra NPF-diagnoser.
Läs mer
Christian sitter tillsammans med sin son Philip vid ett bord och skrattar.

“Det handlar om att ge hopp – inte bara till min son, utan till många fler”

Ström och Gulliksson har i flera år gett sin julgåva till Hjärnfonden. För partnern Christian Arkelius är det mer än ett företagsbeslut – hans son lever med autism, hörselnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning. Han har sett med egna ögon vilken skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Johan Isaksson leg. psykolog, docent och adjungerad lektor vid Uppsala universitet.

Att reglera starka känslor vid ADHD

Många unga med ADHD kämpar med att reglera starka känslor, vilket kan leda till stress och sociala svårigheter. Forskaren Johan Isaksson vill bidra till att öka förståelsen och utveckla behandlingar som hjälper unga att må bättre.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta