Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Marie Carlén

Forskare, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet

Lästid: 2 minuter

”En psykisk sjukdom är ofta en livstidsdom”

Under senare år har det pratats allt mer i både tidningar och TV om den växande psykiska ohälsan i Sverige. Det är väldigt viktigt att detta tas upp.

Porträtt av Marie Carlén som sitter framför ett mikroskop.

Verkligheten bakom rubrikerna är nämligen ännu värre än vad många tror. Idag räknar man med att var fjärde svensk lever med psykisk ohälsa. Psykiska diagnoser står för cirka 40 procent av alla pågående sjukskrivningar och är den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro. Lägger man till det livslånga, mänskliga lidandet som drabbade och anhöriga utsätts för, så står vi inför en av vår tids stora folkhälsoproblem.

Jag heter Marie Carlén och har forskat kring hjärnans funktioner sedan 2007. Jag vet vilken enorm börda en diagnos kan vara både för drabbade och familjer. I min forskning fokuserar jag på schizofreni och kartlägger varför vardagliga tankefunktioner som uppmärksamhet, planering och beslutsfattande inte fungerar som de ska hos de drabbade. Men många av de svar jag söker kan även hjälpa de som drabbats av ADHD, autism och depression. Det vi gör idag kan alltså hjälpa tiotusentals män, kvinnor och barn till ett bättre och friskare liv.

Det har skett vissa forskningsframsteg genom åren, men allt för många gåtor återstår att lösa. Inom många andra sjukdomsområden har flera nya och bättre mediciner utvecklats under de senaste årtiondena. För schizofreni används fortfarande 50 år gamla mediciner som upptäcktes av en slump. Det är alltså oerhört viktigt att vi får fortsätta vår forskning kring hjärnans funktioner. Förstår vi hur en frisk hjärna fungerar, så kan vi förstå vilka celltyper som inte fungerar i en drabbad hjärna och på så sätt få fram måltavlor för bättre mediciner. Men all forskning tar tid och kostar pengar och därför är vi så beroende av ditt stöd.

Den psykiska ohälsan kostar idag samhället 70 miljarder om året i utgifter för vård och omsorg och förlorade arbetsinsatser. De drabbades och anhörigas lidande kan dessutom inte mätas i pengar. Vi forskare står med andra ord inför en gigantisk utmaning som måste lösas med hjälp av mycket blygsamma forskningsanslag. Därför hoppas jag du vill hjälpa hjärnforskningen med en gåva. Den kommer att göra en viktig skillnad.

Relaterat

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
Porträtt av Marcela Pekna.

”Många önskar att vi ska lyckas”

Vid stroke skadas hjärnan av syrebrist. Många som insjuknar får därför komplikationer som förlamning och talsvårigheter. Få av dem blir helt återställda. Därför utvecklar professor Marcela Pekna ett läkemedel som kan förbättra återhämtningen. Här berättar hon mer om sitt arbete och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Linda Lindell.

Linda fick parkinson mitt i livet

När Linda Lindell fick beskedet att hon hade Parkinsons sjukdom rasade tillvaron. Hon var 46 år och mitt i livet, med jobb, barn och en vardag i högt tempo. Dessutom kände hon inte igen sig i bilden av sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Mark Lubberink.

Så kan ny hjärnforskning hjälpa fler med parkinson

I samband med Internationella parkinsondagen vill vi uppmärksamma hur viktig hjärnforskningen är. Här berättar professor Mark Lubberink om sitt högteknologiska arbete mot parkinson – och om hur varje gåva till forskningen gör skillnad.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta