”Jag kände själv inte att det var något som var fel”
Efter Aspergerdiagnosen blev datorn och ett lugnt rum räddningen för Alexander Forselius. I den här filmen berättar han om hur det är att ha Aspergers syndrom, vilket idag räknas som autism.
I Sverige har 1-2 procent* av befolkningen autism, dit Aspergers syndrom räknas. När man har autism bearbetar hjärnan information på ett annat sätt än de flesta andra. Den som har autism kan tycka det är svårt att veta hur de skall bete sig i olika situationer, ha svårt att tolka kroppsspråk och förstå andras känslor och tankar. Det är också vanligt att ha specialintressen, och att upprepa vissa beteenden.
Här kan du läsa mer om autism.
Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen
*Enligt Socialstyrelsens siffror.
Relaterat
Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism
Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism
När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
“Det handlar om att ge hopp – inte bara till min son, utan till många fler”
Ström och Gulliksson har i flera år gett sin julgåva till Hjärnfonden. För partnern Christian Arkelius är det mer än ett företagsbeslut – hans son lever med autism, hörselnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning. Han har sett med egna ögon vilken skillnad forskningen kan göra.
“Vi hade inte haft våra jobb utan våra diagnoser”
Överdoser, kilometerlånga kom ihåg-listor, hundratusentals följare och en orubblig kärlek. Influencerparet Lisa och Henrik Borg har fått sina liv att fungera trots utmaningarna med att hantera bipolär sjukdom och ADHD. Eller kanske tack vare.
Hur gener påverkar hjärnans utveckling och sjukdomar
Genom en noggrann analys av biologiska signaler strävar Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang efter att avslöja sjukdomsmönster och mekanismer bakom neurologiska diagnoser, som schizofreni och autism.
Tidiga tecken på autism
Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
