Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Hjärnan i magen

Känslor, beslut och handlingar styrs från hjärnan men magen är också inblandad. I magen och tarmarna finns det mer än 100 miljoner nervceller, vilket är fler än i ryggmärgen. Enteriska nervsystemet, (ENS), “hjärnan i magen” eller “den andra hjärnan” som det också kallas består av distinkta nervceller som kommunicerar med hjärna och ryggmärg.

Porträtt av Fatima Memic.

– Det är inte så många som känner till att vi har nervceller i magen och tarmarna. Det gör det till ett extra spännande forskningsområde, säger Fatima Memic, forskare från Karolinska Institutet och en av Hjärnfondens stipendiater 2017.

Det enteriska nervsystemet styr många av mag-tarmkanalens aktiviteter oberoende av hjärnan. Det känner av när vi har ätit och kontrollerar tarmrörelser och blodflödet.

Men ENS gör mer än det och har betydelse för flera sjukdomstillstånd som drabbar hela kroppen och som påverkar hur vi mår mentalt. Irritabel tarm sjukdom (IBS) och Parkinsons sjukdom är ett par exempel på sjukdomar där ENS drabbas.

Nervcellerna i magen har betydelse för Parkinsons sjukdom

– Det är välkänt att många patienter med Parkinsons sjukdom har problem med förstoppning och samma nervceller som dör i hjärnan vid Parkinson påverkas också i tarmen. Jag har själv erfarenhet av IBS och vet att när magen krånglar, påverkar det hela livet, säger Fatima Memic.

För att kunna ta fram nya mediciner och behandlingar mot neurologiska tarmsjukdomar är det viktigt att bättre förstå hur nervcellerna bildar nätverk i mag-tarmkanalen och vilka celltyper som ingår i nätverken. Fatima Memic kommer att använda sig av avancerad teknik för att undersöka vilka gener som är aktiva i enskilda celler och på så vis kategorisera nervcellstyperna.

– Vi kommer först att analysera celler i tarmbitar från mus och människa för att erhålla identitetsmarkörer för de olika nervcellstyperna. Vi vill sen jämföra det med celler i tarmbitar från individer som har en neurologisk tarmsjukdom och hoppas på det sättet bättre förstå hur det enteriska nervsystemet är påverkat vid sjukdomar, säger Fatima Memic.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av Linda Lindell.

Linda fick parkinson mitt i livet

När Linda Lindell fick beskedet att hon hade Parkinsons sjukdom rasade tillvaron. Hon var 46 år och mitt i livet, med jobb, barn och en vardag i högt tempo. Dessutom kände hon inte igen sig i bilden av sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Mark Lubberink.

Så kan ny hjärnforskning hjälpa fler med parkinson

I samband med Internationella parkinsondagen vill vi uppmärksamma hur viktig hjärnforskningen är. Här berättar professor Mark Lubberink om sitt högteknologiska arbete mot parkinson – och om hur varje gåva till forskningen gör skillnad.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Äldre deltagare håller armarna högt under en gemensam övning i parkinsondans.

Att dansa med en kropp i förändring

Parkinsons sjukdom förändrar kroppen, men i danssalen får den en ny chans. Här tränas balans, röst och koordination, men också mod, närvaro och självbild. På Dans för Parkinson i Huddinge möts konst och neurologi i ett rum där deltagarna tillåts ta plats. Både i kroppen och rummet.
Läs mer
Porträtt av Thomas Matsson.

Thomas kämpar för framtidens parkinsonpatienter

Thomas Mattson trodde det var en nerv som kommit i kläm, och vägrade först tro att han fått Parkinsons sjukdom. Nu deltar han i en revolutionerande studie med stamcellstransplantation – en metod som kan bli avgörande för framtidens parkinsonpatienter.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta