Hjärnfonden
Ge en gåva

Med “organs on a chip” hoppas man kunna rädda många försöksdjur i framtiden. Foto: Wyss Institute at Harvard University

Hjärnan på ett chip

Linköpingsforskaren Anna Herland skapar konstgjorda modeller av den mänskliga hjärnan i ett chip lika stort som en USB-sticka. Hjärnmodellerna kan användas i forskning om hjärntumör, Alzheimers och Parkinsons sjukdom och kan komma att ersätta många djurförsök i framtiden.

Medicinsk forskning har en lång historia av djurförsök bakom sig och de har spelat en stor roll för alla de medicinska genombrott som gör att vi lyckats bota svåra sjukdomar och infektioner. Men tekniken går framåt och forskarvärlden har börjat se sig om efter alternativ.

Så här ser Anna Herlands hjärna på chip ut.

Anna Herland och hennes forskargrupp vid Linköpings universitet har gett sig på det svåraste organet av alla att återskapa artificiellt. Hjärnan. Den mänskliga hjärnan är väldigt komplex och har ett mycket tätt och avancerat nät av blodkärl som skyddar de känsliga nervcellerna från farliga ämnen samtidigt som den tillåter transport av utvalda molekyler mellan blodet och hjärnan. Den kallas för blodhjärnbarriären och är en utmaning för läkemedelsforskningen då den helt avgör vilka molekyler som tillåts passera in till hjärnan. Anna Herlands ”hjärna på chip” har små kanaler i sig som liknar blodhjärnbarriären och kan därför användas för forskning om hur läkemedel och andra substanser påverkar hjärnan.

Med hjärna på chip kan man skapa en miljö som är mer lik människokroppen än när mänskliga celler odlas i ett labb eller när forskarna använder olika djurförsök. Genom mikroflödeskanalerna i chippet kan organspecifika celler dessutom stå i direkt kontakt med blodkärlsceller och man kan kontrollera vilka ämnen som tillåts passera vilket ger en mer kroppslik miljö så att cellerna behåller sin funktion längre.

Källa: Swetox konferens, Stockholm den 17 oktober 2017 

Relaterat

Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer
Porträtt av Linda Lindell.

Linda fick parkinson mitt i livet

När Linda Lindell fick beskedet att hon hade Parkinsons sjukdom rasade tillvaron. Hon var 46 år och mitt i livet, med jobb, barn och en vardag i högt tempo. Dessutom kände hon inte igen sig i bilden av sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Mark Lubberink.

Så kan ny hjärnforskning hjälpa fler med parkinson

I samband med Internationella parkinsondagen vill vi uppmärksamma hur viktig hjärnforskningen är. Här berättar professor Mark Lubberink om sitt högteknologiska arbete mot parkinson – och om hur varje gåva till forskningen gör skillnad.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Äldre deltagare håller armarna högt under en gemensam övning i parkinsondans.

Att dansa med en kropp i förändring

Parkinsons sjukdom förändrar kroppen, men i danssalen får den en ny chans. Här tränas balans, röst och koordination, men också mod, närvaro och självbild. På Dans för Parkinson i Huddinge möts konst och neurologi i ett rum där deltagarna tillåts ta plats. Både i kroppen och rummet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta