Hjärnfonden
Ge en gåva
Ett klassrum med barn som räcker upp händerna.

I Kolsva skolområde är nästan alla elever behöriga till gymnasiet. Tidig insats i tidig ålder har varit en viktig faktor för att alla ska nå kunskapskraven. Foto: Istock.

Satsning på elevhälsan gav resultat

I Kolsva skolområde, nordväst om Köping, är nästan alla elever behöriga till gymnasiet. Bred kompetens, stort fokus på elevhälsan och lärarnas förhållningssätt har varit avgörande i det framgångsrika arbetet.

Elevhälsan finns som en resurs för både elever, föräldrar och skolpersonal och leds av rektor Johan Hallberg. Rektor är också ansvarig för motsvarande frågor inom förskolan i Kolsva, i nära samarbete med förskolechefen. Det innebär att man kan följa barnen från 1-16 år, och sätta in rätt stöd i rätt tid och sedan följa eleven under en lång tidsperiod. På så vis undviker man glappet som lätt uppstår mellan olika årskurser.

Mellan 15 och 20 procent av eleverna har del i någon form av särskilt stöd, till exempel anpassningar inom klassens ram: muntliga prov och läxförhör, förenklade texter, CD- och MP3-böcker och andra tekniska hjälpmedel, eller annat stöd av speciallärare, specialpedagog eller socionom. Elevhälsan ansvarar också för arbetet mot mobbning och kränkande behandling.

Johan Hallberg, rektor i Kolsva skolområde.

Johan Hallberg har varit drivande i vikten av att tidigt identifiera elever med särskilda behov. Tidig insats i tidig ålder har varit en viktig faktor i strävan att få alla elever att nå kunskapskraven i grundskolan.

Elevhälsan utgör också en viktig stödfunktion för den enskilda läraren. Tre morgnar i veckan har elevhälsan öppen mottagning. Hit kan lärare gå om de upplever att en elev inte hänger med eller uteblir från skolan. Visionen är att genom stötta lärarna får eleven stöd. När elever stannar hemma från skolan agerar man snabbt. Genom att tidigt sätta in stödåtgärder minskar man antalet hemmasittare. Tillsammans med elevens föräldrar bygger man sedan upp relationen för att stegvis arbeta sig tillbaka till skolan.

Relaterat

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
Ett barn som går på ett övergångsställe framför en diagramstapel.

NPF-diagnoserna ökar – vad vet vi om orsakerna?

Antalet NPF-diagnoser ökar, särskilt i skolåldern. Men det betyder inte att fler utvecklar NPF. Forskaren Kristiina Tammimies förklarar vad forskningen faktiskt visar – och vad vi ännu inte vet.
Läs mer
Separata porträtt av Kine Johansen och Maria Hansér.

DCD – den okända NPF-diagnosen

DCD påverkar barns rörelseförmåga, vardag och självkänsla. Ändå känner de flesta inte ens till diagnosen. Fysioterapeuterna Kine Johansen och Maria Hanser arbetar för att synliggöra en funktionsnedsättning som länge hamnat i skuggan av andra NPF-diagnoser.
Läs mer
Christian sitter tillsammans med sin son Philip vid ett bord och skrattar.

“Det handlar om att ge hopp – inte bara till min son, utan till många fler”

Ström och Gulliksson har i flera år gett sin julgåva till Hjärnfonden. För partnern Christian Arkelius är det mer än ett företagsbeslut – hans son lever med autism, hörselnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning. Han har sett med egna ögon vilken skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Johan Isaksson leg. psykolog, docent och adjungerad lektor vid Uppsala universitet.

Att reglera starka känslor vid ADHD

Många unga med ADHD kämpar med att reglera starka känslor, vilket kan leda till stress och sociala svårigheter. Forskaren Johan Isaksson vill bidra till att öka förståelsen och utveckla behandlingar som hjälper unga att må bättre.
Läs mer
Lisa och Henrik Borg sitter i en trappa och tar en selfie tillsammans.

“Vi hade inte haft våra jobb utan våra diagnoser”

Överdoser, kilometerlånga kom ihåg-listor, hundratusentals följare och en orubblig kärlek. Influencerparet Lisa och Henrik Borg har fått sina liv att fungera trots utmaningarna med att hantera bipolär sjukdom och ADHD. Eller kanske tack vare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta