Hjärnfonden
Ge en gåva

Hjärnforskning – en angelägen fråga inför valet 2018

Sjukvården och skolan är två av de viktigaste frågorna för många väljare när vi går till val nu på söndag. På Hjärnfonden anser vi att satsningar på medicinsk forskning också är en angelägen fråga. Forskning och innovation är förutsättningen för att utveckla botemedel, förbättra diagnostisering och behandling av många sjukdomar som drabbar hjärnan.

Stressrelaterad ohälsa – en jämställdhetsfråga

På sex år har antalet kvinnor som sjukskrivits på grund stressrelaterad psykisk ohälsa ökat med 140 procent. Det är den långvariga ohälsosamma stressen som är farlig och som kan leda till utmattningssyndrom.
Att förebygga stressrelaterad ohälsa och/eller hjälpa personer tillbaka är därför centralt. Idag saknas kunskap och resurser på många håll bland annat hos primärvården, försäkringskassan, arbetsgivarna, medmänniskorna och individerna själva. På grund av detta blir det svårt att ställa diagnos och ge det stöd som behövs, bedöma rätten till ekonomisk ersättning samt förebygga stressrelaterad ohälsa.

Öka de statliga anslagen till strokeforskningen

Varje år drabbas cirka 28 000 personer av stroke varav hälften avlider eller får svåra funktionsnedsättningar. Omkring 100 000 personer lever med sviterna av stroke. Vi vill att de statliga anslagen till forskning om stroke och strokerehabilitering ökar för att minska lidandet hos de drabbade. Samordning mellan kommun, landsting och den drabbade måste förbättras så att rehabiliteringen kan individanpassas.

En nationell utbildningssatsning för att möta behoven hos barn med npf

Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (npf) har det ofta tufft med skolgången då de inte får sina individuella behov bemötta. Vi vill att skolan ska anpassa sig efter barnen och inte tvärtom, så att alla barn ska kunna nå sin fulla potential. Det behövs kompetenshöjning bland skolpersonal, anpassning av lokaler och lärmiljö. Vi efterlyser en bred nationell utbildningssatsning med kunskap om npf för alla lärare, rektorer och annan skolpersonal.

Vi behöver statens hjälp att utrota demens

Idag lider ca 85 000 svenskar av Alzheimers sjukdom, vilket innebär att ännu fler anhöriga drabbas lika hårt. Idag finns ingenting som kan bota Alzheimer och vi har fortfarande ingen lösning på gåtan, men ju mer vi kan bredda forskningsfältet, desto snabbare kommer vi närmare ett botemedel. För att nå dit behövs pengar och vi vill att de statliga anslagen till forskningen om demens och Alzheimers sjukdom ökar.

Relaterat

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer
Porträtt av Marcela Pekna.

”Många önskar att vi ska lyckas”

Vid stroke skadas hjärnan av syrebrist. Många som insjuknar får därför komplikationer som förlamning och talsvårigheter. Få av dem blir helt återställda. Därför utvecklar professor Marcela Pekna ett läkemedel som kan förbättra återhämtningen. Här berättar hon mer om sitt arbete och om varför du behövs.
Läs mer
Ett barn som går på ett övergångsställe framför en diagramstapel.

NPF-diagnoserna ökar – vad vet vi om orsakerna?

Antalet NPF-diagnoser ökar, särskilt i skolåldern. Men det betyder inte att fler utvecklar NPF. Forskaren Kristiina Tammimies förklarar vad forskningen faktiskt visar – och vad vi ännu inte vet.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta