NPF forskning

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.

NPF-diagnoserna ökar – vad vet vi om orsakerna?

Antalet NPF-diagnoser ökar, särskilt i skolåldern. Men det betyder inte att fler utvecklar NPF. Forskaren Kristiina Tammimies förklarar vad forskningen faktiskt visar – och vad vi ännu inte vet.

DCD – den okända NPF-diagnosen

DCD påverkar barns rörelseförmåga, vardag och självkänsla. Ändå känner de flesta inte ens till diagnosen. Fysioterapeuterna Kine Johansen och Maria Hanser arbetar för att synliggöra en funktionsnedsättning som länge hamnat i skuggan av andra NPF-diagnoser.

Att reglera starka känslor vid ADHD

Många unga med ADHD kämpar med att reglera starka känslor, vilket kan leda till stress och sociala svårigheter. Forskaren Johan Isaksson vill bidra till att öka förståelsen och utveckla behandlingar som hjälper unga att må bättre.

Kosttillskott hjälper vid vissa NPF-symtom

Synbiotika (mjölksyrebakterier plus kostfibrer) minskade kärlväggsinflammation och autistiska drag hos barn och förbättrade förmågan att hantera negativa känslor hos vuxna. Synbiotika med en extra bakteriestam minskade även ouppmärksamhet och irritabilitet hos vuxna.

Är ADHD-medicinering farlig?

Många som ska börja med ADHD-medicin är rädda för att den ska vara farlig och påverka hjärtat. Och många som tar ADHD-medicin, särskilt unga vuxna, slutar ta den redan under det första året.

Hur gener påverkar hjärnans utveckling och sjukdomar

Genom en noggrann analys av biologiska signaler strävar Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang efter att avslöja sjukdomsmönster och mekanismer bakom neurologiska diagnoser, som schizofreni och autism.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.

Det behövs mer kunskap om den kvinnliga hjärnan 

Kvinnor har mer sömnproblem än män, får sin ADHD-diagnos senare och drabbas i större utsträckning av stress. Mannen har varit norm inom medicinsk forskning och trots att det går framåt behövs fortfarande mer kunskap om hur hjärnans sjukdomar och diagnoser drabbar kvinnor annorlunda än män.

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.